"Hon skulle haft den blågula tröjan."
Ja, väl hemma och klockan står nu på 20.52. Jag har vart hemma ett tag, men satte mig vid tvn och bara tog det lugnt. Och nu blev jag sugen på att skriva av mig lite. Blev vinst mot Huddinge med 4-1, men matchen kändes väldigt trög.. Kändes inte riktigt som en elitserie match eller hur jag ska förklara det, det blev aldrig det där "gó'et" som man vill se. Vi stod för ett par grymma kontringar och uppsnurrningar, som Huddinge inte var med på för fem öre. Dem var inte heta idag. Inte som jag trodde att de skulle vara. Man kan väl säga att vi alla blev lite besvikna. Skulle ju bli en riktig fight. Men min "landslagskompis" Ranja var grym. Jag tycker hon är sjukt bra. Hon borde haft den blågula tröjan på finnkampen istället för ett ex antal andra tycker jag. Men det är ju min synpunkt, inte deras. Nog om innebandy nu.
Imorgon blir det begravning för en barndomskompis till mig. Var osäker om jag skulle gå först. För jag har väldigt svårt med begravningar, och jag känner att för mig spelar det ingen större roll om jag sitter där i kyrkan eller här hemma. För ett farväl behöver jag inte, det har vi redan tagit för längesedan. Och jag saknar honom minst lika mycket om jag är där eller här. Jag känner att bara för att man visar sig där i kyrkan, så bevisar det inte saknaden. Finns många, och då menar jag många, som pratar om hur "väl" dem kände honom, och hur "mycket" dem saknar honom. Men sanningen är den att ni vill att folk ska tycka synd om er. Ska en människa behöva dö för att ni ska "visa att ni bryr er?" Jag tycker att ni är patetiska. Det tycker jag. Han är inte värd det lilla ni egentligen känner. Han var iallafall en väldigt nära vän för mig, och det vet han. Men det var ett par år sedan nu. Och jag hoppas verkligen att han har det bättre där uppe än här nere. Vila i frid.
Efter begravningen beger jag mig ner på stan med ett par tjejer, blir väl middag och lite shopping. Hoppas verkligen att jag hittar något jag vill ha, för jag känner att jag inte har insperation för någonting just nu. Men nu väntar jag bara på att klockan ska slå nio, så blir det att titta på beck - advokaten. Har för mig att jag redan sett den, men det återstå att se.
Ha en trevlig söndag allesammans, om nu söndagar går att göra trevliga....
Imorgon blir det begravning för en barndomskompis till mig. Var osäker om jag skulle gå först. För jag har väldigt svårt med begravningar, och jag känner att för mig spelar det ingen större roll om jag sitter där i kyrkan eller här hemma. För ett farväl behöver jag inte, det har vi redan tagit för längesedan. Och jag saknar honom minst lika mycket om jag är där eller här. Jag känner att bara för att man visar sig där i kyrkan, så bevisar det inte saknaden. Finns många, och då menar jag många, som pratar om hur "väl" dem kände honom, och hur "mycket" dem saknar honom. Men sanningen är den att ni vill att folk ska tycka synd om er. Ska en människa behöva dö för att ni ska "visa att ni bryr er?" Jag tycker att ni är patetiska. Det tycker jag. Han är inte värd det lilla ni egentligen känner. Han var iallafall en väldigt nära vän för mig, och det vet han. Men det var ett par år sedan nu. Och jag hoppas verkligen att han har det bättre där uppe än här nere. Vila i frid.
Efter begravningen beger jag mig ner på stan med ett par tjejer, blir väl middag och lite shopping. Hoppas verkligen att jag hittar något jag vill ha, för jag känner att jag inte har insperation för någonting just nu. Men nu väntar jag bara på att klockan ska slå nio, så blir det att titta på beck - advokaten. Har för mig att jag redan sett den, men det återstå att se.
Ha en trevlig söndag allesammans, om nu söndagar går att göra trevliga....
Kommentarer
Postat av: Ranja
Hejj By :) bra bloggat du, väldigt intressant att läsa :).. schysst att du sågar oss haha :P men det är så sant, håller med dig..
tack söta du, tycker att du också borde haft på dig den tröjan! men snart kommer du att ha på dig den ändå, så de är inget att oroa sig för ;) / Din landslagskompis :)
Trackback
