Even our birthdays is cursed days
Jag anser och jag vet att saker i livet aldrig kommer att vara som de en gång var. Saker förändras, människor förändras och livet förändras. Människor kommer och människor går, de kommer igen och de tar farväl igen. Man älskar och man hatar. Man testar gränser och man utmanar sig själv. Förhoppningsvis lär man sig av sina misstag, till slut slutar man nog göra dem. Man kommer att få uppleva stunder av skratt som man alltid kommer att lägga varmt om hjärtat, medan sorger och gråt kan sätta sig så mycket hårdare. Det handlar om, och det har jag själv haft så otroligt svårt med, att försöka gå vidare. Från bortgångar, från förluster. Allt ordnar sig. Tre ord, tretton bokstäver, som i stundens allvar kan vara de värsta och hårdaste orden. Men, det är de absolut ärligaste av de alla. En dag kommer man titta tillbaka och, kanske inte skratta och le, men iallafall inte känna skuld och sorg. Man blir äldre och man lär sig. Det viktigaste i livet är inte att platta sitt bruna halvlockiga hår tre gånger om dagen, eller att kleta in ansiktet med en massa smörja som äkta människor ändå ser igenom. Det handlar nog mer om att veta vart man själv står, veta hur många slag hjärtat slår på en minut. Vad man vill uppleva. Om man vet vart man vill så tror jag inte att någon person i hela världen kan stoppa det. Förutom dig själv.
