Ingen känsla kan förklara den tomheten jag känner i hjärtat
Det känns så världelöst när man känner att det finns så mycket mer att ge. När allt jag gjort under dessa månader har kretsat kring en sak. Då kan ingen annan känsla i världen förklara det bättre än ordet värdelöst. Man vill ju alltid vinna. Jag börjar fundera på om all denna tid verkligen är värd all börda som den faktiskt ger med sig. Det verkar som om jag aldrig riktigt blir nöjd. Det svävar så himla mycket fram och tillbaka och jag vet inte om det är bra för mig. Jag har förändrats otroligt mycket som person under detta halvår och det är ingenting som jag sticker under stolen med. Men jag vet inte, jag har tvekat så många gånger. Det känns som att det alltid slår tillbaka emot mig. Folk lovar mig så mycket men förvrider ord och handlingar allt eftersom veckor och månader går. Och då är jag inne i det och då vill jag inte lägga av. Men jag brinner fortfarande för det och jag kan inte se mig själv utan det. Det absolut viktigaste just nu är alla ord som jag fått efter den där hemska helgen nere i Göteborg, som fick mitt hjärta att gå i tusen bitar. Jag har suttit och läst samma sms flera gånger för att känna samma stolthet och glädjerus gång på gång. De orden och meningarna som jag fått har varit så viktiga för mig. Det har fått mig att tänka om och vilja så mycket mer.
Efter helgen i Göteborg så hade jag två alternativ som jag kunde välja mellan. Antingen så kunde jag gräva ner mig själv, tycka att hela grejen var skitsnack och bara sluta försöka. Eller så kunde jag ta till mig och försöka göra något åt det, även om jag tyckte att det både var fel och otroligt fult gjort. Jag har aldrig någonsin blundat för hur jag varit för person när jag utövar mina aktiviteter. När jag var yngre så kunde jag svära och göra de där små fula sakerna när domaren inte riktigt var med eller såg på. Bara för att jävlas och bara för att jag var så. Jag blev svinförbannad när det inte riktigt gick min väg (men vem blir inte det?) och det var alltid för att jag visste vad jag hade för kapacitet och att jag kunde mycket mer. Jag visste att så som jag var inte alltid var okej men jag visste aldrig hur jag skulle ta tag i det och försöka ändra på det. För egentligen är det jävligt svårt att se vad man själv gör för fel. Efter helgen för si sådär sju veckor sedan började det växa fram en ny person inom mig. Som jag redan nu, och många fler ser resultat från. Det är därför det på något sätt känns jobbigt att det bara tog slut så fort. Det känns på riktigt förjävligt att gå från innebandy tjugofyra timmar om dygnet till ingenting bara sådär. Och det som känns snäppet jobbigare är att vi förtjänade att vinna matchen i söndags. De andra hemma matcherna också. Det är det som känns pissigast just nu.
Efter helgen i Göteborg så hade jag två alternativ som jag kunde välja mellan. Antingen så kunde jag gräva ner mig själv, tycka att hela grejen var skitsnack och bara sluta försöka. Eller så kunde jag ta till mig och försöka göra något åt det, även om jag tyckte att det både var fel och otroligt fult gjort. Jag har aldrig någonsin blundat för hur jag varit för person när jag utövar mina aktiviteter. När jag var yngre så kunde jag svära och göra de där små fula sakerna när domaren inte riktigt var med eller såg på. Bara för att jävlas och bara för att jag var så. Jag blev svinförbannad när det inte riktigt gick min väg (men vem blir inte det?) och det var alltid för att jag visste vad jag hade för kapacitet och att jag kunde mycket mer. Jag visste att så som jag var inte alltid var okej men jag visste aldrig hur jag skulle ta tag i det och försöka ändra på det. För egentligen är det jävligt svårt att se vad man själv gör för fel. Efter helgen för si sådär sju veckor sedan började det växa fram en ny person inom mig. Som jag redan nu, och många fler ser resultat från. Det är därför det på något sätt känns jobbigt att det bara tog slut så fort. Det känns på riktigt förjävligt att gå från innebandy tjugofyra timmar om dygnet till ingenting bara sådär. Och det som känns snäppet jobbigare är att vi förtjänade att vinna matchen i söndags. De andra hemma matcherna också. Det är det som känns pissigast just nu.
Trackback
